Hybridkonstruktion – kombination av trä, stål och betong i en byggnadskonstruktion – blev inte populärt över en natt. Betong som den huvudsakliga konstruktionsmetoden hade redan länge varit branschstandard, tack vare dess användarvänlighet, hållbarhet och tillgänglighet. Trä användes främst i små familjehus. Från och med 2010 infördes träbyggande för offentliga byggnader. Metoden fick inga hurrarop till en början, utan väckte misstankar kring brandsäkerhet, flexibilitet och frågetecken kring övergripande konstruktionslösningarna. Den miljövänliga aspekten var den enda där trä fick hela tio poäng från första början. Sakta började det; de första flerbostadshusen med KL-trä byggdes omkring 2013 i Finland. Det tog längre tid för kommunerna att godkänna träbyggen – den första finska förskolan med KL-trä byggdes först 2018.
Brist på know-how kickstartade innovationer
Även om trä var ett miljövänligt materialval krävde det en kombination med andra material för att öka bygghöjden och skapa längre spännvidder. Nästa naturliga steg var hybridkonstruktionen, men själva början var full av frågetecken. Byggbranschen hade inte standardiserade metoder eller anslutningsdetaljer för hybridbyggnationer. Osäkerheten bromsade projekten avsevärt och ökade motviljan att använda metoden.
När de miljövänliga aspekterna började ställa hårdare krav på nya byggnader behövde byggbranschen hitta nya sätt att standardisera hybridbyggnationer och göra det till ”det nya” i sektorn. Tack vare föregångarna i branschen – bland dem Peikko – kom nya innovationer snabbt fram för att underlätta och påskynda hybridkonstruktioner.
Många bra saker lär man sig genom att praktisera dem. När nya hybridbyggprojekt startade var det oerhört viktigt att mäta, dokumentera och följa upp dem inför kommande projekt. Så småningom etablerades standardiserade arbetssätt och hybridkonstruktionen blev en accepterad och mer välkänd byggmetod.
Utmaningar och möjligheter
Hybridbyggen lämpar sig bäst för projekt som kräver minskade CO2-utsläpp men också har arkitektoniska krav som inte bara trä klarar av att uppfylla. Byggnader med flexibla öppna ytor och långa spännvidder, som skolor eller förskolor, tjänar på att använda hybridlösningar. Men höghus har en viss reglerad höjdgräns att ta hänsyn till, på grund av brandsäkerhetskrav. Dessutom väcker fuktkontrollen på hybridstommar fortfarande frågor och kräver kunskap om god praxis.
Inom träkonstruktion står arkitekter traditionellt inför utmaningen med begränsade spännvidder; i hybridbyggprojekten kan de skapa utrymmen med kundens behov i åtanke, inte begränsningar på spännvidder. Å andra sidan drar konstruktörerna nytta av standardiserade lösningar som påskyndar deras dagliga arbete. Konstruktörerna trivs med välkända lösningar som är lätta att montera.
När alla parter i byggprojektet redan från början vet vilken typ av stomkonstruktion som kommer att användas, snabbar det på själva projektet rejält.
I framtiden kommer hybridbyggandet att få allt större fäste i Norden, framför allt i utbildnings- och kontorsbyggnader. Hybridkonstruktioner är en passande lösning i många olika typer av byggnader, det tar också tag i flera klimatfrågor som vi behöver ta itu med för framtiden. De standardiserade produkterna och lösningarna ökar förtroendet för att göra även arkitektoniskt krävande projekt verkliga.
Janne Manninen, partner på Wood Expert Oy, Finland, är en erfaren expert inom den finska träindustrin. Under sin karriär på Stora Enso Oyj har han varit en av drivkrafterna för att återinföra trä till den nordiska byggsektorn. Janne har deltagit i flera välkända trä- och hybridbyggnadsprojekt i Finland, till exempel Wood City byggt av SRV. Tack vare hybridkonstruktionen av stommar och Peikkos DELTABEAM®, reducerades byggnadens totala höjd med mer än en meter och antalet pelare inuti byggnaden reducerades avsevärt. Detta ökade flexibiliteten.
